De täta växtmönstren, som fick sitt uppsving omkring 1915-1920 och förblev omtyckta långt in på 1900-talet, kännetecknades av deras naturtrogna blad och blommor samt en nästan ogenomtränglig yta. Mönstren inkluderade oftast ett fint rastermönster som trycktes ovanpå. Förlagan till gysinge ii finns fortfarande bevarad i en av arbetarlängorna som tillhörde sulfitfabriken i gysinge, som nu är en del av gysinge byggnadsvård.
